Das filmfestival

En säker indikator på att Göteborgs filmfestival har dragit igång är att stadens gator förvandlas till is och GP stoltserar med rubriker som ”Blixthalkans offer” eller liknande. Det slår aldrig fel liksom. Jag tror att det var Gustav som sa att han aldrig frusit så mycket som under Filmfestivalen det är väl kanske den andra säkra indikatorn. Själv inledde jag årets festival med att svärandes maka mig upp kl 8:30 på lördagsmorgonen för att ta mig till biograf Roy och filmatiseringen av Naomi Kleins upplysande bok Shockdoktrinen. Det visade sig vara värt dokumentären fungerade som ett utmärkt komplement till Kleins tegelsten om hur nyliberalism á la Milton Friedman kan gestalta sig på sitt allra vidrigaste sätt.

Det blev en dokumentär om två joddlande lesbiska Nya Zeeländska tvillingar också The Topp Twins — Untouchable Girls. Även den mycket sevärd trots att jag drabbades av blodsockersdipp efter att ha mumsat i mig för mycket bröd och marmelad hemma hos Ingo och Paddan. Detta bidrog till att delar av filmen försvann. Väldigt roligt att alla pratade exakt som managern i Flight of the Conchords var det iaf.Förövrigt känns det skönt att konstatera att januari snart är över, februari må kanske vara en ännu sugigare månad men den är ju i alla fall kort.

Ett sisyfosuppdrag värdigt år 2010

Hörde på ekot idag om Kinas försök att etablera ett porrfritt internet för att skydda sina känsliga medborgare. Att de Kinesiska myndigheterna jobbat hårt för att blockera sidor med anti-revolutionärt material är inte direkt någon nyhet. Att de även introducerat en mjukvara för att i första hand skydda mot internetpornografi hade jag missat. Av nyhetsinslaget att döma verkar dock detta program som kallas "Gröna dammen" inte riktigt lyckas så bra som de tänkt sig. Jag kanske överdriver pörrens roll nu men ligger det inte en ganska stor sanning bakom att det är just denna industri som ligger bakom stor del av internets uppkomst? Att lägga ned enorma resurser på att skapa en porrfri miljö för nätsurfande kineser känns ganska dömt att misslyckas.

E-mail från 1990-talet

Jag fick ett mail som jag skickade till en vän för ganska exakt tio år sen i retur förra veckan. Publicerar det här, innehållet säger väl allt som behövs om hur jag utvecklats sedan dess.

2 dec 1999

"HEJ IGEN!

Nej "fulvin" är inte något att rekommendera. Men när jag tänker på den tiden då jag drack ovan nämnda dryck (Nu låter det som jag är 25 eller nåt) kan jag inte undvika att bli smått nostalgisk. Jag tänker på tiden då det var en utmaning att få tag på alkohol och man hade så lite pengar så man drack i princip vilken dryck som helst med alkoholhaltigt innehåll. Nu är det bara att fråga någon av mina 20-åriga kamrater (dom blir bara fler och fler) om ett enkelt besök på systemet så är det fixat. Pga detta har drickandet tappat lite av "förbjudenhetskänslan" som förr gav drickandet den där extra udden."