En epok går i graven

Jag har varit lite ledsen för att Göteborgs mest originella seriebutik Dolores ska lägga ned om en vecka. Den affären har symboliserat själva essensen av serietidningsnörderi för mig. Det var där jag svältfödd på coola marvelserier bunkrade upp med obskyra amerikanska Thor och Captain America-tidningar som grabb då jag besökte släktingarna i storstan. Sen gick det kanske 15 år innan jag fick upp intresset för serier igen men de senaste fem åren har jag varit en ganska frekvent kund på stället. Efter gårdagens besök, fick med mig House of M som hardcover, sörjer jag inte lika mycket längre. Det man lätt glömmer bort är den skabbiga sidan av sådana här affärer vilket ofta innebär att de säljer begagnad pôrr. Nu säger jag inte att porr i alla avseenden är förkastligt och intar någon kristdemokratisk absolutism här, jag säger bara att jag om jag får välja inte gärna hänger i samma butik som de som konsumerar begagnad porr. Apropå ämnet så hörde jag en intervju med Ylva Maria Thompson i P1 för någon vecka sen och hon menade att det måste komma kravmärkt porr snart (låter vettigt, men hur ska gå till?).

Tillbaks till Dolores, samtidigt som jag rotar runt i reabackarna efter kvalitetsserier så gör uppenbarligen porrjunkisarna detsamma i XXX-backarna en börjar till och med fråga butiksinnehavaren om en specifik fransk film från 90-talet. Det hela mynnar ut i en lång berättelse om hur han och hans studentpolare (Chalmerister garanterat) kollat på pôrr,en specifik fransk film var det tydligen. Det extraordinära med denna p-rulle var att en radiostyrd R2-D2 robot plötsligt dykt upp i bild. Fatta kombon robot från Star Wars OCH Pôrr i samma film för en übernörd. Mannen i fyrtioårsåldern är alldeles till sig när han berättar om scenen där den radiostyrda roboten tydligen åker runt i bakgrunden. Jag kan inte undgå att fortsätta lyssna och tycker att det är sjukt deppigt att den här mannen är så uppspelt över att få berätta sin historia det känns som att lyssna på en lumparskröna fast från en töntig nörd. Märker att butiksinnehavaren tycker att det är ganska jobbigt att prata med den excentriske nörden och motvilligt medger att det låter intressant men att han missat detta fantastiska ögonblick i filmhistorien och att han inte har den i sitt lager.

Att jag i framtiden kommer att bli besparad dessa möten med märkliga män i en lokal som dessutom tagit doft av dessa besökare, en ganska obeskrivbar lukt, är vid närmare eftertanke inte så mycket att sörja ändå.

Metaphor?

Var hemma hos Gustav och den tillfälligt inneboende Björn och åt himmelsk god pizza igår kväll. Mycket trevligt, på kompisfronten levererar Gbg minsann fortfarande. Efter långa diskussioner om huruvida Barbapapa är sexistisk barnunderhållning som cementerar stela könsroller samt om Samantha Fox eller Sabrina hade störst bröst egentligen (Samantha Fox "vann") så introducerade Gustav den här fantastiska videotolkning av Total Eclipse of my heart. Med tanke på hur många träffar den har borde alla med ett någorlunda normalt tubintresse sett den redan, men den tål att ses om jag kan inte få nog iaf.

Den är ju svårslagen eftersom det kanske är den konstigaste videon som någonsin gjorts.

The long goodbye

Att i princip alla bloggar jag någonsin följt (förutom Mörns) har lagts ner skulle kanske kunnas ses som en indikation för att det är tid att stänga butiken för den här diffusa bloggen också. Men icke, tänkte jobba tvärtom istället gubben mot strömmen osv. Det här ska bli hösten då Pat kommer tillbaks.

Har återvänt till Gbg efter diasporatiden i Sthlm och ett vilt flackande liv under sommaren. Det känns…märkligt att återvända till stan som varit mitt huvudsakliga hem de senaste sju åren. Det märkliga består mest i att jag vet att den här hösten med största sannolikhet är min sista i ”lella London” och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera detta faktum på lämpligast sätt. Planen är ju att vårens masteruppsats ska skrivas i det stora landet Afrika. Preliminärt är det Moçambique som är målet och intervjuer koncentrerade på hur klimatförändringarnas inverkan på Zambezifoden kommer att påverka potentiella konflikter är utkastet till uppsatsen. Det är jag aspeppad på och om allt går som planerat kommer det nog bli sjukt spännande.

Efter det så talar det mesta för en flytt norrut för mig och gösen nästa sommar/höst. Sthlm som en första anhalt pga jobb och vänner men sen i en 5-års plan á la planekonomi finns det en viss ö i Ångermanälven som lockar också. Allt det där känns också kul att tänka på och det är kanske därför den här hösten i gbg redan känns lite vemodig. Avsked gillar väl inte någon egentligen men jag fullkomligen hatart. Om jag ska resa vill jag helst göra det på morgonen annars går hela dagen åt att vela och inte få nåt vettigt gjort. Nu tror jag väl inte att hela den här hösten kommer att bli en enda lång velning men just nu känns det lite så.

Hursomhelst så tänker jag inte plocka ner skylten, minst ett djävla inlägg i veckan ska det tryckas fram, promise.

XXO
/Pat