Sluta misströsta

Mindre än två veckor kvar till valet och om man ska tro på mediabilden så borde alla väljare som hoppas på ett regeringsbyte lägga sig ner och dö typ. Man har proppats så full med budskapet att Mona Sahlin är en djävla sopa från borgerlig media att det nästan är så att man själv börjar tro på det.

Men vad i består den här kritiken då? Jo vinklingen baseras i ogrundade icke statistiskt säkerhetsställda opinionsundersökningar som visar ett historiskt sviktande stöd för Sossarna. Det är alltid frågor om detta som Sahlin får svara på och sen kan det eventuellt hinnas med något annat. Att den enda seriösa valundersökningen som gjorts i vår, SCB:s stora valundersökning, visade att de rödgröna var i majoritet är i sammanhanget ointressant.

Den här skeva rapporteringen togs upp på ett bra sätt i Studio Ett i fredags. Johan Ehrenberg från ETC påpekade hur den borgerliga ägarbilden av dagstidningar såklart har en inverkan på vilken bild som lyfts fram.

Jag har ganska lätt att dra paralleller till supportervärlden då fotboll är en av mina största passioner i livet. Många gånger har jag varit med om att mitt lags framgång och nedgång påverkar både publikstödet och det allmänna intresset bland måttligt fotbollsintresserade norrlänningar. Om det ständigt rapporteras att allt är skit så påverkar det såklart folks mentalitet också. Det är roligare att hålla på ett lag som det går bra för, tyvärr ett mycket ovanligt fenomen när det gäller GIF Sundsvall.

Det känsloläge som jag upplever hos de rödgröna väljarna så här strax innan valet påminner mycket om inställningen hos misströstande fans till ett lag som tagit ut förlusten i förskott, men med den viktiga skillnaden att de rapporterade uppgifterna om dåligt spel inte ens stämmer i det här fallet. Det är kanske inte något sambalir som de rödgröna erbjudit hittills under valrörelsen. Att de valt att ligga så lågt vad gäller klimatfrågorna då de så uppenbarligen sparkar alliansen röv på detta område (om man har som ett mål att skapa ett hållbarare samhälle) är för mig fullständigt oförståeligt.

Här tror jag att det fokus som ständigt lyfts fram på kvällspressens löpsedlar spelar en stor roll: privatekonomin. Det är så sjukt förenklat att kondensera ner valet av parti (ja eller block som det blivit nu) baserat enbart på hur mycket cash man har kvar varje månad. Men det är här "det nya arbetarpartiet" Moderaterna lyckats, delvis genom att fiska upp många invandrares röster som inte riktigt förstått hur det svenska samhället fungerar (vad man får för skatten osv) men dessutom let's face it många medelklassröster där hjärtat bytts mot plånboken. Det är det som är mest skrämmande tycker jag bristen på solidaritet att det inte bara är överklassen som röstar blått men också "vanliga" löneknegare.

Men ärligt jävla talat vill ha se ett samhälle där klyftorna mellan de som har åtskilligt och de som saknar nästan allt ska fortsätta i fyra år till? Vi har delvis sett resultaten där de mest utsatta i samhället som långtidssjukskrivna har utförsäkrats och tvingats att försörja sig på socialbidrag. Konsekvenserna av ett samhällsklimat som gör det möjligt att skita i de fem till tio procenten som har det som jävligast har vi däremot knappt börjat se än. Jag är helt övertygad om att det kommer slå bakut inom nästa mandatperiod om inget radikalt händer (vilket jag inte är övertygad om att de rödgröna är kapabla till men samtidigt helt säker på att alliansen definitivt INTE har på sin politiska karta).

Det går att räkna upp mycket negativt med de rödgröna och den allmänna likriktningen inom svensk politik som mer och mer börjar likna ett majoritetsval snarare än ett proportionellt sådant. Att en successiv dragning åt höger är uppenbar och att jämlikhetsfrågan nästan helt försvunnit från agendan etc.

Oavsett detta så är jag helt säker på en sak och det är att jag inte vill vara en del av det Sverige som alliansen vill fortsätta bygga (riva?) och att det är långt ifrån kört för ett alternativ i det här valet. Där har jag till och med valgurun Henric Oscarsson på min sida. Dessutom känns det som att det är på tiden att vi får en kvinnlig statsminister i det här landet. Så kom igen nu och sluta gnälla. Ignorera högermedias subjektiva nyhetsrapportering och rösta bort den regering som har muppar som Sabuni, Björklund och Ask på sina ministerposter! (bara för att välja ett axplock av eländet).