Svinnovember

Den här statistikskiten jag läser nu får mig på att tappa livslusten på riktigt alltså, I kid you not. Jag har haft ett tufft schema på universitet förr, haft min beskärda del av tentastress och skit tidigare såklart men det här tar absolut priset. När det gäller allt annat jag läst har det bara handlat om att ta tag i det och göra jobbet. När jag sitter och pillar med ett totalt opedagogiskt SPSS-program som inte vill ge mig de resultat jag vill ha känner jag mig däremot bara som en fullkomlig idiot. Kan inte riktigt fatta att jag frivilligt valt att ge mig in i det här alltså. Att jag till råga på allt är sönderstressad för att jag måste hinna klart med vår avslutningsuppgift redan tills imorgon för att jag drar till London över helgen gör inte att saker och ting går smidigare direkt. Efter sex års studier utan att ha kört på en enda tenta är det väl dags nu antar jag. Får hoppas att Arsenal bjuder på stor underhållning på lördag så det känns värt. Äh det är klart det kommer att vara värt det där var löjligt gnälligt, men just så känner jag mig nu: som en whining bitch från statistikhelvetet.

Dessutom så har svinnovember redan tjuvstartat här i Götet och jag drömmer om en vinter på varmare breddgrader. Det känns som att det enda jag gjort de senaste veckorna är att sitta framför en dator och svära över SPSS. Tiden flyr liksom iväg på ett ovärt sätt när den ägnas åt något så sinnesjukt tråkigt som statistik.

Men det finns ju ljusglimtar förstås, fritiden har ägnats åt att marathontitta på The Wire med Marita. Fantastisk serie alltså. Får nästan mer ut av att se om den än vad jag fick av att återbekanta mig med familjen Soprano förra vintern.