Försöker skriva på mitt grupparbete om förvaltningsmetoder för hållbart fiske på Island och Nya Zeeland. Men det går inte, hittar inte motivationen trots att jag tycker det är intressant. Inte ens i köket hittar jag inspirationen. Läser istället Konsten att förlora. Har läst det mesta på nätet förut, men det är mer i boken, allt från säsongen 2005 när vi åkte ur. Matchreferat från ångestmatcher jag sett och nervositeten inför den Allsvenska säsongen börjar krypa längs ryggraden. Eller som Mats Hård så smärtsamt fångande beskriver GIF Sundsvalls återkomst i Allsvenskan: Som en mal flyger mot en lampa och bränner sina vingar kommer de tillbaka för att känna på hur riktiga förluster smakar.
Fast det är inte det som är jobbigt att läsa, det där lever jag ju varje dag med. Det är relationen med överklasstjejen som är plågsammast, när identifikationsfaktorn kickar in på det planet och snön yr utanför fönstret, ja fy fan säger jag bara. Imponerande att en Elfsborgare kan skriva så passionerat om gif. Blev lite besviken när jag fick reda på att Mats Hård var en fejk, att han inte var en sportjournalist från Sundsvall som skrev under pseudonym. Men det spelar inte någon roll, det är fortfarande de överlägset bästa samtidsskildringar jag läst på svenska.
Om två timmar laddas veckans Eurotalk upp, alltid nåt att se fram emot.
No comments:
Post a Comment