Contraste

Att få många nya intryck på kort tid och att komma över vanans makt och trygga famn. Här är det mesta inte som en är van det hemmavid. Självklart ska vi bråka om att alliansen bygger murar i Sverige men när det ses på ur ett mer globalt perspektiv känns Sverige plötsligt så välfungerande och funktionellt. Tänk bara standardmåtten! Sjukvården fungerar faktiskt även om det inte är tipp topp… osv, ni fattar. I Moçambique är det ca 5 % av befolkningen som har elektricitet. Antagligen bor de flesta av dessa 5% i Maputo men en stor del har varken vatten eller el i sina hem.

Det investeras mycket i landet och i Maputo och vi fick höra att hyrespriserna på lägenheter i centrala Maputo i det närmaste fördubblats de senaste två åren. En svensk kille som jobbar för kooperativ utan gränser som vi sprang på igår sa att kvadratmeterpriserna runt Avenida Julius Nyerere ligger på samma nivåer som i Tokyo. Investerare och företagare flyttar hit och kan betala för sig. Sydafrikaner har Moçambique som ett semestertillhåll och fokus gällande turistindustrin verkar vara att satsa på det luxuösa.

Även om vi under den första veckan kastats mellan nya intryck och redan varit i ett nytt innan vi hunnit smälta det förra så har vi rört oss fritt inne i staden, Maputos centrala delar går att ta sig runt på till fots och Maputo sägs vara den lugnaste och lättaste huvudstaden på den afrikanska kontinenten att komma till som viting. Vi måste inte bo i ett gated community eller ta taxi överallt eller ha egna vakter. Vi kan följa deras långsamma tempo på gatorna och handla fantastiska frukter och grönsaker på marknaden och nu funkar till och med internet!

Det här med internetfixandet blev också ett kapitel för sig. Först var vi inte säkra på om det fanns mobilt bredband i Moç och vår host Jonas svarade lite förnärmad att så visst var fallet. Ok, nästa steg, hur hittar vi det? Jonas rekommenderade Vodacom som är det ena av de två mobiloperatörerna. Vi tog oss efter lite meck till en affär och fick hjälp av en kille som kunde lite engelska. Det är förövrigt återkommande för oss för den första tiden, -Você fala inglês? -Um poco eller –não. Nej, okej och så försöker vi på ytterst knagglig portugisiska få fram vårt budskap. Hur som, killen med 3G sa um poco eller till och med -sim och vi köpte så ett mobilt bredband. Det vill säga en USB-sticka, ett simkort och några kontantladdningskort efter den hastighet vi valt på vårt internet. Han tackade och avslutade med att det ofta kan behövas hjälp med installationen men då måste ni åka till en annan Loja de Vodacom men pröva först!

Vi prövade och fick givetvis inte till det så tillbaka till affären för vi hade lyckats tappa bort adressen till den andra affären med supporten, sen till supporten där datakillen inte kunde ett ord engelska och undrade om vi verkligen inte pratade någon portugisiska men på något sätt lyckades vi göra oss förstådda och han löste efter ett tag det hela. Vi hade bland annat inte laddat simkortet eftersom telefonnumret stod på ett papper vi inte fått. Om supporten kostade något eller ej får vi aldrig veta för datakillen gick när han var klar och vi log till vakten och låtsades som inget. Vad vi däremot kommer bli varse om någon gång under närmsta månaden är om vi har –no limit på vårt internet eller inte. Vi tycker att det låter lite för bra för att vara sant. Vi har betalat för att ha 1GB i 30 dagar sedan måste vi fylla på… Någon? Well, det visar sig. Än så länge fungerar det och vi kan uträtta våra studentärenden, mycket angenämt.