Maputotips

Jardim dos Namorados

Mafalala

Caminho dos Ferros de Moçambique

Mercado Municipal

Solnedgången vid Hotell Cardoso

All good things must come to an end, så även vår vistelse i Moçambiques huvudstad Maputo. Natten mellan fredag och lördag beger vi oss slutligen på semester längst med kusten till de två ”mestaste” semesterresemålen i landet. Det känns självklart ashärligt med semester men också lite vemodigt att lämna staden som vi trots en viss startsträcka lärt oss att tycka om! Innan vi åkte satt jag på internet och letade bloggar och info från folk som varit här tidigare men kände mig ganska svältfödd på tips och trix som nyinflyttad, mest uppskrämd och harig…

Så, nu innan vi lämnar denna plats tänkte jag göra en liten lista på tips om Du får för dig att åka till Maputo!

Då jag inte varit i någon annan huvudstad på den Afrikanska kontinenten kan jag inte jämföra och jag vet inte om jag behöver tillägga att det inte går att jämföra med någon europeisk eller amerikansk stad. Patriks närmaste jämförelse hamnar i Havanna. Jag har bott i Manchester och det som påminner är vänstertrafiken och nedslitna byggnader. Vänstertrafiken är ju lite trixig, jag måste fortfarande stanna innan jag går över gatan och tänka ”titta åt höger” när jag reflexmässigt tittar åt vänster…

Det första du ska göra är att ta en fotokopia på ditt pass och sedan ta dig till en notarie för att få kopian vidimerad med en drös stämplar. Kan löna sig att plasta in den, det finns inplastningsstånd utanför notariet, om inte för en eventuell regnskur så som skydd mot den flod av svett som i alla fall vi vid det här laget nog svettats ihop till. För bara några dagar i staden kanske det funkar med passet också men det är tråkigt om en skulle bli av med det och risken sägs vara stor att bengen tar passet och kräver ”refrescos” för att du ska få det tillbaka. Se, nu börjar jag med skrämsel så som alla andra. Men det är svårt att undvika då du behöver ha med dig ID så fort du går ut. Nu, slut med skrämsel och istället till tipsen!

Maputo

Jag tycker Maputo funkar bra att gå i så länge man rör sig i de centrala delarna, alla avenidas är sjukt långa och vi har lurats av kartorna några gånger då gatorna ser så mycket kortare ut där än vad de är i verkligheten. Det finns ju egentligen ingen lokaltrafik att prata om, det går chapas mellan de olika stadsdelarna och bairrosarna (svenskifiering av bairro) men i rusningstrafik har vi inte haft mage att ockupera en plats då de är mer än knökfulla och folk får ofta vänta läänge på att få komma på en och åka hem. Taxi och tuk-tuk kostar ju som spårvagnen eller tunnelbanan i Sverige, så man har helt klart råd med det. Det är väldigt mycket bilar i staden pga. att det inte finns någon lokaltrafik att tala om. Mycket bilar lika med mycket ljud, tutande och billarm som går igång och ingen orkar stänga av. Detta har sin charm i små doser men vi har haft ett behov att finna oaser i form av lite träd, grönska, vind, utsikt och lite stillhet och det finns några sådana ställen, det bästa kanske egentligen är Jardim dos Namorados som är en kommunal park där du kan hänga utan att behöva handla nåt. Ingen hade nämnt den här parken för oss så det tog ett allför långt tag innan vi förstod att den är bra. Andra oaser är Café Acacia, ett café i en park med utsikt över bukten kan man väl säga. Även gott kaffe! Bredvid Acacia ligger ett fläskhotell som heter Cardoso och de har lagt beslag på solnedgången. Mycket fint men också mycket dyrt, så värt några gånger.

Andra ställen att besöka i Maputo enligt mig är Feira Popular, ett inhägnat område med karuseller och restauranger. Vill påpeka att jag endast rekommenderar restaurangen med mat från Zambézia provinsen, massor med kokos och den godaste matapan! Allt det andra låter jag vara osagt. Fransmännen har ett kulturcenter, Centro Cultural Franco-Moçambicano (CCFM) där det finns god lunch, ett galleri, ett litet bibliotek och roliga liveframträdanden. Vi var på CCFM och tittade på Mingas, en av Moçs större stjärnor, hon är bra på ballader om du frågar mig. Vi var även där och firade 8 mars med en fotoutställning om kända och okända kvinns.

Mercado Municipal är en av alla marknader i Maputo, det här är den centrala marknaden i ”downtown” med ett stort utbud av frukt och grönt, kryddor, väskor, fisk och även massor av löshår. Peruker är populära här, galet om du frågar mig - som att ha en pälsmössa på huvudet i 35 graders värme! Nära marknaden ligger Caminho dos Ferros de Moçambique, tågstationen, en mycket vacker byggnad i kolonialstil. Ritad av Eiffel. Som att kastas tillbaka hundra år i tiden att komma in där och det är häftigt, t ex har Blood Diamond spelats in där (har kanske nämnts i tidigare inlägg…).

Museu Nacional de Arte, nationell konst – högt och lågt men kul att se.

Av da Guerra Popular, Maputobornas handlingsgata nr ett. Här kan man köpa capulanas i olika storlekar och färger och mönster i butiker samt allt möjligt krims krams på gatan utanför. En upplevelse i sig.

Galaxy är en indisk restaurang med väldigt god mat och billigt! Kanske inte så hög mysfaktor men det glömmer man så fort maten kommer på bordet.

Andra saker som kan vara värda att nämna:

Standard Bank är bättre än Millennium Bank’s uttagsautomater (så länge de inte äter kortet för en, har dock inte varit med om detta, bara hört att det hänt någon annan) då det går att ta ut avsevärt större belopp per gång.

Clinica 222 (Av. 24 de Julho) – typ en vårdcentral, bra om du behöver sjukvård, t ex göra ett malariatest.

Piri-piri är the krydda här och den är så himla god! Godast är nog blandningen mango, piri-piri och olja, så kallad achaar.

Sist och kanske bäst är att besöka bairron Mafalala och få sig en historisk genomkörare vad gäller landets politik och kultur. Organisationen Iverca gör turer dit på beställning. Förhoppningsvis kommer det även göras kvällsturer dit i framtiden, då bland annat till Limas Bar, vilket är ett grymt ställe!

Det tråkiga med Maputo är ju, förutom den korrupta polisen, boendet. De flesta hotellen är hutlöst dyra, det finns tre backpackerställen i nuläget, funkar att stanna på i några nätter. Att hyra en lägenhet gå bara om man ska stanna minst ett år och är även det dyrt. Jag vill här slå ett slag för couch surfing, det finns en handfull personer att kontakta via den sidan, om inte annat kan de kanske hjälpa en vidare?

Den stundande semestern tar oss förhoppningsvis till Vilankulo och Tofo, de mest kända semesterresemålen i Moçambique. En recension av dessa kommer så småningom.