Still not loving police

En rejäl smäll, men inga poliser.

Sent omsider dök räddningstjänsten upp.

Svårt att undvika referenser från den amerikanska västkusten samma dag som Nate Doggs bortgång kablas ut över världen. Vi har börjat ruttna på Maputos korrupta poliskår riktigt ordentligt nu. Med tanke på att vi inte hade några giltiga id-handlingar på oss första gången vi råkade ut för polisen så har vi såhär i efterhand förstått att vi nog hade ganska mycket flyt som klarade oss ut ur den situationen utan att behöva hosta upp några stålar. Många backpackers vi träffade på Base tvingades nämligen betala mutor trots att de hade giltiga pass på sig.

Grejen med polisen här i Maputo är inte att vi känner oss direkt hotade eller så, speciellt inte nu när vi har vidimerade kopior av våra pass med giltiga stämplar. Det störiga är att man kan bli stoppad när som helst. Det känns ungefär som att konstant tjuvåka på spårvagnen och kan råka ut för kontrollanter runt varje gatuhörn. Den senaste veckan har vi råkat ut för två poliskontroller. Så länge man är vänlig och ler och visar upp sin fotokopia av passet har de inte haft något att komma med och släpper en efter ett tag. Problemet är att det som sagt kan inträffa när som helst. Förra söndagen höll vi på att missa färjan till Catembe för att två civilsnutar, de kan iofs ha varit några smarta streetkids som kommit på ett sätt att tjäna cash, stoppade oss. De flashade i alla fall med polisbrickor så det var bara att hala upp id-korten och smajla. Igår när jag stod ute på gatan och väntade på min skjuts till en inbokad intervju hände det igen. Tre unga poliser som inte kunde prata engelska kom fram och begärde att se min legitimation. Det är i sådana lägen hela situationen blir extremt frustrerande då man redan är stressad över att man kan komma sent pga. den hysteriska trafiken och ska behöva tampas med penningstinna poliser till råga på allt.

Det känns så förnedrande att le och vara jättetrevlig mot dem när man bara tycker att de borde lämna en ifred och ägna sig åt något mer relevant. Som att dyka upp när en bilolycka inträffade på vår gata. Då tog emellertid en halvtimme innan polisen ansåg att det var idé att ta hand om trafikkaoset som följde.

Antar att det är en bra lärdom att få vara utsatt för den här typen av prövning även om skillnaden givetvis är milsvid kan det kanske ge en liten glimt av hur det exempelvis är att vara rom i dagens Sverige eller så…