Wednesday, March 17, 2010

Spårvagn genom ljuva livet

Kan börja med att utdela en varning redan efter att själv ha läst vad jag nyss plitat ned här nedan: om man har svårt för överdrivet lyckliga nyblivna mammors bloggar och liknande kanske man ska skippa att läsa det här inlägget.

”Fan vad bra jag har det”. Det är alldeles för sällan jag kommer på mig själv att tänka den tanken. De senaste veckorna har det däremot hänt ett flertal tillfällen att jag tänkt just så och det är ett enormt befriande tankemönster. Jag trivs väldigt bra med min livssituation just nu helt enkelt, har nog aldrig haft det bättre i mitt vuxna liv skulle jag till och med våga påstå. Jag bor i ett en mysig lägenhet i ett område där jag har nära till mina vänner och de fritidsaktiviteter jag föredrar. Jag läser en väldigt stimulerande kurs som dessutom går väldigt bra. Jag bor ihop med en lovely tjej som jag bara vill hänga med hela tiden och får göra det med också.

Men all good things must come to an end som det bekant heter. Om två veckor lite drygt bryts den här trygga vardagen upp mot ett ny verklighet i den kungliga huvudstaden. Jag ska nämligen praktisera och jobba på FOI i tre månader. Det ska bli sjukt spännande men det känns samtidigt väldigt surt att lämna den underbara tillvaro som jag befinner mig i i Göteborg just nu. Att återgå, om än bara för ett begränsad tid, till distansförhållande igen känns inte heller särskilt muntert.

2 comments:

martin said...

Det krävs att något bryter av för att man ska tycka det man har är gött, så grattis!

David said...

Men huvudstaden tycker att det är gött att du kommer hit ett tag.