Monday, June 25, 2007

Midsommardrum & Fredrik Reinfeldt

Sommartid är inte bloggtid för den här jummaren. Dels för att det inte finns internet som är värdigt namnet hemma på Svanö. Men mest för att det händer så mycket i Kramfors att jag inte ens har haft tid att fingervalsa framför en dataskärm. Förutom på jobbet då. Efter en magisk, töntigt ord jag vet men det passar faktiskt in här, midsommarhelg på "Grunna" med grabbgänget Matteus, Ivan, Jörgen och Jonny klev jag idag på jobbtåget. Från mat och ölfrossa samt obehagligt kalla besök i havet var det den bistra verkligheten som skulle porträtteras för läsarnas behag. Och vad händer första dagen jag är själv på redaktionen? Herr statsministern behagar besöka Röda Ådalen för att casualhänga lite med undersköterskor och lokalvårdare på Ådalsskolan. Det var en smakstart på lokaljournalistandet det. Riksmedia hängde på, bla ekot och en frilanstjomme från Café.

Måste erkänna att det var lite mäktigt att sitta där och hänga med drevet. Svårt att få några smaskiga citat från den sjukt medietränade och (även om det säkert var ett spel för gallerierna) trevlige moderatledaren. Efteråt skämdes jag lite för att artikeln kändes så smörig. Men vad fan skulle jag göra liksom. En annan approach skulle antagligen sågats sönder i alla fall. Det sjukaste i historien var att jag blev utnyttjad av en tyskbrytande starfucktant som utgav sig för att var aktiv inom moderaterna för att kunna komma i närheten av Reinfeldt. Frågade iaf varför han tror att de inte får så mycket röster i Kramfors. Har dessutom hunnit spela årets första gräskorpmatch, en förkrossande seger med 7-0, och spela tetris på tvn. Digital-TV är skiten alltså. All aktivitet har dessutom gjort att Kristinasaknaden inte kickat in än.

Friday, June 15, 2007

Revolting

Ibland behöver man inte anstränga sig särskilt mycket alls för att äcklas över mänskligheten. Det kan vara tillräckligt att läsa en kvällstidning för att framkalla den känslan. Jag brukar ändå slå på försvarsmekanismen i form av tankegångar som "de är ju inte riktigt kloka de där belgarna" eller något liknande. Världen är fucked up, men inte min vardag eller nåt. Härom dagen när jag och Kristina åt middag på en restaurang med "urban jungel food" var det däremot svårt att ignorera. En slemmig konstnärsgubbe i 60-års åldern åt romantisk middag med ett barn som på sin höjd var 18 år. Jag hoppades i det längsta att det var typ en far och dotter som bondade. Men eftersom de satt vid bordet bredvid så tog det inte lång stund att räkna ut att så inte var fallet. Den där kinesiska regeln att män ska ligga med gösar som är halva deras ålder plus sju år, jupp i mitt fall en 21-åring, hade gått gubben helt förbi och han körde på en tredjedel av sin ålder rakt av. Visst, kärleken är blind och yadayada, men det var så uppenbart att det fanns en beroendeställning här som gjorde saker och ting obehagliga.

Men det var ändå en klackspark i jämförelse med vad vi bevittnade på vägen hem genom Rosenlund. Även om området är vida känt för att vara "horkvarteren" har jag aldrig sett något äckligt hända där. När en taxichaffis skjutsar runt en torsk som råglor på alla kvinnor på gatan tills en workingirl kliver fram och rabblar prislistor fattar ju till och med en naiv Pat vad som är i görningen. Det är klart att jag inser att det finns en jävla massa skit som prostitution och grejer i gbg men det var så deppigt att vara så nära det. Fyfan säger jag bara.

Landets bästa läsning hittar man ju som alla vet i fotbollsmagasinet Offside. Det senaste numret är kanske det bästa någonsin, det är en otrolig tillfredställese att slita av plasten på det nyss neddumpade numret, luta sig tillbaks och få sån kvalitetsläsning. Den gladaste nyheten jag hört i sommar är att Offsideredaktionen ska starta ett samhällsmagasin som kommer ges ut sex gånger om året. Med tanke på hur hög kvalitet deras fotbollsreportage håller kan det bli ungefär hur bra som helst.

Till sist, om ni inte gjort det redan, ladda hem Ego trip - Greatest Hip Hop Singles. Precis så grymt som ni läst att det är. Den bästa amerikanska hiphopen från 1989 till 1998. Många klassiker så klart, ändå otroligt värda två GB i ditt iTunes-bibliotek!

Monday, June 11, 2007

Semester på semestern

Den senaste veckan har jag framgångsrikt lyckats uppbåda den semestervibe som krävs för att kunna slappa sin röv utan att enbart känna sig som en arbetslös loser. Eftersom majoriteten, sju veckor, av min sommar kommer att spenderas på en tidningsredaktion känns det riktigt gôtt att kunna njuta nu. Ivan har varit på besök och det har resulterat i två kvällars utgång som avslutats i Bergrum 211. SKF styrde upp lokalerna i berget för att kunna flytta produktionen om ryssen kom. Men med tanke på att stället varit fullproppat med diverse klubbar den senaste veckan så verkar rysshotet ha svalnat rejält. De pikanta inslagen av kedjor i väggarna som enligt uppgift ska vara rester från fetischfester var en partyhöjare. Lite synd bara att stället är så stort, även fast det var ganska mycket folk så kändes det ödsligt. Men för första gången på oerhört länge så dansade jag i lördags. Det var kul, hade nästan glömt bort hur man gjorde.

Om nätterna vigts år suspekta svartklubbar i ett bergrum har dagarna varit avsevärt ljusare. De har spenderats med backgammonspel, dn och litervis med drickbar vätska i närheten av ett hav. Saltholmen var nice förutom att det såg ut som Hultsfred, vad är det med folk? Den svenska friluftsandan, vad hände med den? Gårdagens misslyckade utflykt till Askimsbadet var dock inte så nice någonstans. Vi (jag, Arna och Ivan) skulle till Hovås men visste inte exakt vilken hållplats som gällde så vi tog det säkra före det osäkra och hoppade på hållplatsen som innehöll ordet "bad". Det visade sig ganska snabbt vara ett förhastat beslut från vår sida. Askimsbadet var för det första så långgrunt att det krävdes en promenad på 3 kilometer för att svalka anklarna. Som vi alla vet finns det bara en typ av människor som uppskattar värdelösheten i långgrunda badplatser. Dessa småbarnsföräldrar fullkomligen vimlade det av på Askimsbadet. När våra grannar började elda skräp gick vi hem. Med bakispizzan i famn bevittnades Dorm Daze, antagligen den sämsta filmen i världshistorien. Efter den fruktansvärda collegefilmslakten framstod Will Ferells prestationer i Old School värdiga en oscar.

Tuesday, June 05, 2007

R.I.P Pavarotti

Nä, det är inte tjockisen som sjunger med Plácido Domingo och "the other guy" som gått bort. Utan Mammas katt som större delen av sin livstid kännetecknats av sin stympade bakdel. Tråkigt att förlora en "familjemedlem". Men trots att mitt barndomshem nästan alltid innehållit katter så har jag aldrig haft samma feeling för dom som för våra hundar. När Neva och Nilla, Vanessa också fast jag inte bodde hemma då, försvann kändes verkligen tomrummet. Katter är en annan grej. Tror aldrig att jag kommer att skaffa katt. Hund däremot skulle jag absolut vilja ha under rätt omständigheter. Men inte i stan.

Har lyssnat ohälsosamt mycket på "The king of RnB" den senaste veckan. Är ohjälpligt fast för R.Kelly. Det som gör honom så underhållande är att karln är fullständigt gränslös. Nya plattan Double Up, vars titelspår handlar om att R vill Gôtta sig med två gösar samtidigt, är en uppvisning i total megalomani. Har alltid varit svag för hiphopens känsla för kaxiga överdrifter. När Jay-Z rappade om att han har så mycket kokain att han kan åka slalom så måste man bara älska det. R. Kelly är mästaren på cheesy sexmetaforer och överdrifter i största allmänhet på sitt smörsouliga sätt. När han sjunger "Like Jurassic Park except I'm your sex-a-saurus baby" följt av apläten i The Zoo är det svårt att hålla sig för skratt. Självklart finns en obligatorisk bråklåt, Real Talk , och en jag-är-bäst-i-världen-låt, The Champ , med på plattan. Bara en riktig klubbhit, I'm A Flirt , men det gör inte så mycket, kul är det iaf för det mesta. Självklart håller inte alla 19 låtar men ändå. Hörde förresten Moneybrothers senaste på p3 nyss och jisses vad det lät förutsägbart och segt. Synd att han inte fortsatte på svensktemat.

Friday, June 01, 2007

Truism

Det är deppigt när ens cyniska tankegångar besannas fortare än man själv anar. Som jag förutspådde blev Raoul Wallenbergstatyn vandaliserad, djävulshorn i pannan, mindre än en vecka efter att den avtäckts. Osäkert om det rör sig om nynassar eller putslustiga handelsstundenter dock.