8/5 2012

Solen letar sig fortfarande in genom fönstret fast klockan snart är åtta och M har somnat i den blåa soffan. Jag lyssnar på jazz och läser den senaste Marvel-omnibusen som damp ned i brevlådan förra veckan. Det går att leva ett gott liv på landet ingen tvekan om det. Det hela känns bara så overkligt fortfarande. Att vi planerar och sparar för att kunna köpa huset nästa år. Att jag ägnar tid och intresse åt att kolla till hur komposten mår. Att vi liksom bor här på riktigt nu och att vi båda fått jobb och sådär. Att vi har goda vänner som vi umgås med regelbundet och att vi nog aldrig mått bättre tillsammans än nu. Det är ett gott liv, det är det.

Tveksamma tyskar

Fick ett märkligt förslag från ett tyskt förlag idag. Eftersom jag inte hittade några svenska blogginlägg som handlar om den här grejen tänkte jag att det kanske kan vara värt ett inlägg. Det handlar om ett mejl från ett tyskt förlag som heter LAP Lambert Academic Publishing som erbjuder sig att trycka min masteruppsats som en bok. Efter lite research på nätet visar det sig att det finns många som likt mig anat ugglor i mossen och tyckt att erbjudandet känns lite väl skumt. Ett antal blogginlägg och kommentarer pekar på att förlaget är fishy. Efter fortsatt kontakt vill företaget nämligen ha kontonummer för att kunna betala in ”royalties” på. För alla vet ju vilka kioskvältare masteruppsatser brukar vara. Min egen uppsats heter "Implementation of flood early warning systems in Mozambique - A stakeholder involved process?" ni hör ju den skulle kunna konkurrera med Henning Mankells verk alla dar i veckan, eller?

Vissa som svarat på kommentatorsfält på de bloggar jag läst menar att det inte handlat om något lurendrejeri på den skalan med bankkonton och grejer. Flera skriver att de verkligen fått ett gratis exemplar av sin uppsats i paperbackform och att det är allt.

Jag vet alltså inte om det är mer fejk än att LAP hoppas att deras kunder ska bli så begeistrade av tanken på sina masteruppsatser i bokform att de själva köper ett gäng exemplar av den.

Vem som annars skulle göra det med min uppsats kan jag inte riktigt föreställa mig. Och nu menar jag inte pga mina eventuella vetenskapliga brister utan det faktum att uppsatsen finns att ladda hem som pdf från Göteborgs Universitets hemsida.

Jag håller mig iaf borta från vidare kontakta med

Här är mejlet i sin helhet:

---

Dear Patrik Klingberg,

I am writing on behalf of the International publishing house, LAP Lambert Academic Publishing.

In the course of a research on the University of Gothenburg, I came across a reference to your thesis on "Implementation of flood early warning systems in Mozambique - A stakeholder involved process?".
We are an International publisher whose aim is to make academic research available to a wider audience.
LAP would be especially interested in publishing your dissertation in the form of a printed book.

Your reply including an e-mail address to which I can send an e-mail with further information in an attachment will be greatly appreciated.

I am looking forward to hearing from you.


Kind regards

Olga Rusu
Acquisition Editor

LAP LAMBERT Academic Publishing GmbH & Co. KG
Heinrich-Böcking-Str. 6-8
66121, Saarbrücken, Germany

Fon +49 681 3720-310
Fax +49 681 3720-3109

o.rusu@lap-publishing-house.com / www.lap-publishing-house.com

Handelsregister Amtsgericht Saarbrücken HRA 10752
General unlimited partner: VDM Management GmbH
Managing directors: Thorsten Ohm (CEO), Dr. Wolfgang Philipp Müller, Esther von Krosigk

Refused are not fucking dead

Jag har svårt att lämnas oberörd av det faktum att Refused ska återförenas för ett gäng konserter i sommar. Det finns ganska få band som har haft en sån stor betydelse för min generation som just Refused. I alla fall om man med min generation menar alternativa tonåringar i Norrland under mitten av nittiotalet. På den tiden var Refused någonting man var tvungen att förhålla sig till vare sig man gillade hc eller inte och som i mitt fall formade stora delar av de värderingar som jag fortfarande bär med mig som 31-åring. Att det är djävligt puckat att äta djur är exempelvis en åsikt jag delar med mitt 16-åriga hc-jag.
Själv formades jag också rent bokstavligen av Refused, eller iaf av dess publik, genom att få en stålhätta från en stagedivande punkare i pannan på Tingshuset i Öset 1996. Blodet sprutade och fastnade i, håll i er nu, mina dreadlocks som glada kamrater fixat på en fyllefest i Docksta. Finns förövrigt förevigat på något skolfoto och lär dyka upp vid något olämpligt pinsamt tillfälle vad det lider. Ärret bär jag fortfarande med stolthet dock.

Den spelningen är nog den bästa jag sett med bandet. De turnerade ju väldigt flitigt under hela sin karriär och jag såg dom ett dussintals gånger åren mellan 1996-1998 då jag var som mest hc-frälst. I hc-scenen var ju Refused verkligen pionjärerna som tog nya musikaliska och stilmässiga steg framåt i en annars ganska stel och konformistisk rörelse. Standard chugga chugga hc-metalen från valfritt Victory-band från nittiotalet har ju i ärlighetens namn inte åldrats med så stor värdighet. Mycket av Refuseds material känns däremot fortfarande väldigt aktuellt.

I pressreleasen skriver Refused att de vill ge låtarna från den genrebrytande avskedsplattan ”The Shape Of Punk To Come” en ärlig chans att framföras live. Jag kan verkligen förstå det. Sista gången jag såg bandet var på Storsjöyran 1998, i Badhusparken om jag inte minns fel. Det var en lam föreställning i jämförelse med de energiska scenframträdanden de bjudit på tidigare år.

Förväntningarna är därför såklart skyhöga på sommarens spelning(ar?). Jag tror inte jag är ensam om att ha velat tycka om det herrarna Lyxén och Sandström tagit sig för efter Refused men liksom snarare gjort det på grund av någon plikttrogenhet än att de nya projekten verkligen betytt något i närheten av det som Refused skapade.

Ska bli grymt spännande att se om gubbarna fortfarande kan leverera och om Dennis alltjämt kan få till sina imponerande hc-hopp. Sell out-snacket orkar jag inte ens bemöda mig med att kommentera.