Kan-ni-mambo?

Mulungo gordo?

Dessa väskor inhandlade på Maputos huvudmarknad enbart med hjälp av portugisiska/changana

Språket var onekligen något som vi var oroliga för hur vi skulle klara av att hantera innan vi kom till Moçambique. Ingen av oss kunde ju portugisiska och även om Terezas intensivlektioner var guld värda så är ingen av oss några språkbegåvningar direkt. Såhär efter en och en halv månad har vi hamnat i någon slags status quo vad gäller språkutvecklingen. Att Maritas grammatikböcker är försvunna i den moçambikanska postdjungeln någonstans är väl en anledning till att vi avstannat i utvecklingen något. En annan är att vi nått en platå där det fungerar utmärkt att utbyta de mest basala hälsnings- och artighetsfraserna med kvinnorna som säljer frukt och taxichaufförerna. Dessutom så fungerar ju engelskan i umgänget med de vi hänger mest med på fritiden och när jag intervjuar olika myndighetspersoner till höger och vänster.

Även om vi skulle behärska portugisiska till fullo skulle vi nog vara lost här och var ändå, det talas nämligen 22 olika språk i Moçambique. Här i Maputo är det främst Changana och Tsonga som hörs och de två språken har mixats så det mer eller mindre rör sig om samma språk. Det är kunskaper i Changana och inte i portugisiska som uppskattas här. Vi har snappat upp några basic uttryck och det slår aldrig fel att man bemöts på ett mer respektfyllt vis om man använder dem. Det mest användbara ordet är ”kanimambo” som betyder tack. Ganska lätt att komma ihåg också om man tänker det som en fråga: kan-ni-mambo? Det andra uttrycket som kommer väl till pass då och då är ”salani” vilket typ betyder hejdå. Också ganska lätt att lägga på minnet då det bara är att tänka på salami men byta ut n mot m. ”Molungo” är ett annat användbart uttryck det betyder nämligen viting och om man hör någon säga det på gatan är det stor sannolikhet att det är oss dom pratar om eller försöker få kontakt med.