Har inte drabbat mig med sin dåliga karma. Istället mår jag jävulskt bra och log hela vägen hem från Sollet med Pharoae Monchs senaste dånande i bilen. Det har varit en kul vecka på jobbet och jag trivs som fan. Tankar om att slå rot i Västernorrland och bygga familj börjar fladdra genom mitt huvud. Har gjort kul grejer på kneget, jag var t.ex först att rapportera om världens nordligaste observation av en trollfladdermus. Inte för att det spelar så stor roll, skulle nog ha trivts bra på redaktionen även om jag bara rapporterat om kids som lär sig cirkuskonster.
Idag var jag i och för sig med om en jobbig grej att rapportera om, på så sätt att det var en hemsk händelse. En stackars snubbe dog på sin arbetsplats efter att ha fallit från en tre meter hög stege där han jobbade med en elkabel. Värsta sfu-grejen liksom. En stor nyhet för en lokaltidning i alla fall. Gjorde de obligatoriska telefonringningarna till polis, arbetsmiljöverk och arbetsplats. Fick bara tala med någon pressansvarig tjomme från företaget så jag drog en rövare och ringde till företaget som låg bredvid olycksplatsen för att få lite mer uppgifter och feeling. Då visar det sig att killen jag snackar meds syrra var ihop med snubben som dött. Han, som uppenbarligen är i chocktillstånd, börjar häva ur sig allt han kan berätta om den döda mannen, han var farsa och grejer. Fy fan alltså, det kändes så skabbigt att utnyttja en person som uppenbarligen inte hade någon koll på vilket känslostadie han befann sig i. Om jag jobbat på en kvällstidning hade det nog ansetts som ett scoop och citat lagts på löpsidorna. Men efter ett snack med den trevlige nyhetschefen, det finns en riktig sur jävel också, så la vi locket på. Det är fint att det fortfarande är så på landet.
No comments:
Post a Comment