Tuesday, October 16, 2007
"Grabbarna"
Det skrivs garanterat tusentals blogginlägg om hovrättens fällande dom mot stureplansprofilerna i just detta ögonblick. De är antagligen dessutom betydligt mer insatta i juridik och betydelsen av domens värde och så vidare. Det enda jag egentligen kan säga är att jag ropade "Yes!" när jag hörde nyheten på radion. Ungefär som jag brukar skrika för mig själv när ett nytt giffersmål dyker upp på text-tv. Men samtidigt som det kändes bra skräms jag lite av min reaktion. Att ett rättsfall kan påverka en så mycket. Lynchmobben har ju varit väl synlig på nätet och jag vet inte hur många krönikor jag läst som hänvisat till grisarnas sms-kontakt dagen efter att de svinat sig med den 19-åriga tjejen. Varje gång jag läst om det har jag känt att fan vad sjukt det är att de kan gå fria efter en sån grej. Jag är glad över den fällande domen men samtidigt skäms jag på något sätt över att jag blivit en del av mobben. Deras vidriga handlingar, som nu konstaterats av vårt rättsväsende, är inte värda det på något sätt. Det här blev ju en mer än nödvändigt rörig text, men fattar ni vad jag menar?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
9 comments:
Ja, jag fattar. På ett sätt tycker jag att det är skönt att det finns två fysiska personer som folk kan rikta sitt hat mot, att det går att stå utanför rättsalen och adressera dem direkt.
Samtidigt är det alltid läskigt när det piskas upp en stämning av konsensushat. När det blir en mobbstämning.
Å andra sidan berättade stef om en arbetskamrat till honom som hade läst killens version i metor och sagt "vilken puckad brud". Det finns nog en hel del som är på grabbarnas sida.
Tycker nästan att det blir läskigare när det går åt andra hållet, som med Anna Lindh, då alla helt plötsligt hyllade henne som ett helgon och en idealistisk politiker bara för att hon dog.
jag kände precis likadant, man blev jublande glad över att de fälldes, men jag har aldrig förut blivit glad när jag läst om någon som blivit dömd för något, kanske arlöf då men då var de tmer en lättnadens suck.
Fast att bli glad över att ngn blir dömd för ngt är ju inte samma sak som konsensushat. Det finns ju ett mellanläge, att vara varken på "grabbarnas" sida eller att posta bilder och adresser på nätet utan att mer vara glad att ett våldtäktsmål fick en fällande dom. Varför kollektiv skuld för det?
Jag känner ingen skuld, är bara ovan att jubla över att någon blir straffad. Men jag tycker att domen var jättebra förstås, tingsrättens dom var ju ett skämt, som demonstranterna utanför sade, rättspraxis är sexistisk. okej
Jag var nog otydlig, givetvis är det oproblematiskt att vara glad över att rättvisa skippas. Jag blir bara rädd när jag känner att jag dras med i det andra, tycker att det är bra att de hängs ut på nätet och så vidare. Det är svårt att balansera patos mot pöbelmentalitet.
Men det är väldigt svårt att tycka synd om grabbarna. Hagamannen kan jag inte uppbåda samma hat mot, han kändes ju så deppig och sjuk. Grabbarna skäms ju inte, de verkar inte vara sjuka heller (i en medicinsk mening då) utan de ser sitt handlande som deras rätt. Om man plussar ihop det med deras övriga attribut så har man ju faktiskt det mest avskyvärda man kan tänka sig.
Har inte satt mig in alls i målet, men jag brukar bli väldigt skeptisk till när media lyfter ett sånt här mål och får "hela" Sverige att bli en pödel.
Jag blir mest ledsen över alla mål som inte lyfts upp där mannen går fri efter att ha utfört oanade perversiteter, för att sedan helt kunna prata med polare om det som något normalt och inte ens ha en tanke på att det skulle vara fel.
Frågan är om denna dom kommer att rucka och förändra på mångas sjuka värderingar?
Eller om det är en fråga som är på modet just nu för att snart bytas ut mot en Rädda Willy aktion?
Ja, det är ju svårt att inte lite cyniskt känna att "ETT NEJ ÄR ALLTID ETT NEJ" är denna månads "GO GREEN". Det allmänna samvetet kan väl bara hantera en fråga i taget, på den nivån, men kanske har ngt förändrats på ett djupare plan i och med denna dom.
Förhoppningsvis kommer väl domen i en förlängning sända ut en välbehövlig signal till "samhället" att det grabbarna gjorde var åt helvete fel. När de friades i tingsrätten och mediauppmärksamheten intensifierades tror jag att fler än oss undrade hur vårt rättssytem fungerar egentligen.
Men visst är det deprimerande att tänka på alla liknande eller grövre fall som inte uppmärksammats i media där kvinnans tidigare sexuella erfarenhet, klädsel, berusningsgrad etc inte lett till en fällande dom. Vet alldeles för lite för att kunna uttala mig om det egentligen, men efter tingsdomen fick man ju känslan att det var ok för en man att göra vad fan som helst och komma undan med det så länge killen i fråga inte "förstod" att han våldtog. Svinen är dömda nu iaf, bra så. Hoppas att det dröjer länge innan pöbeltendenserna griper tag i mig igen.
Jag har fått uppfattningen att det största felet i våldtäktsdomar är inte att det döms för lite utan hur
själva rättegången brukar vara en kränkning av målsägande genom utfrågningar och ifrågasättande av sexliv. Men det finns väl fortfarande kvar gamla attityder från då det var omöjligt att våldta sin hustru. Tanken är väl att om man har sex en gång med någon så har man skrivit ett kontrakt på att ställa upp när som helst igen.
Förslaget att bevisbördan skall ligga hos åtalad skulle ju innebära en helt ny syn på rättsäkerhet: att man är skyldig tills motsatsen bevisas. Och det skulle vara ett rätt skrämmande samhälle att leva i. Det är nog ett problem som är övergripande för alla olika typer av brott.
Däremot finns det säkert många rutiner hos poliser och åklagare som kan ses över. Och definitivt attityder bland dessa. Det jag menar är alltså att det är svårt att lagstadga till sig en ändring, problemet är ju sexism och det går inte lagstadga bort. en sådan här dom är säkert bra för att det har fått mycket uppmärksamhet och sänt ut signaler.
Att det är två lyckade, rika, snygga killar som kände offret gör ju det också intressant. Det bevisar ju att det är lika mkt våldtäkt trots att det inte är en skummis som lurar i en gångtunnel eller i en svarttaxi.
En grej som jag tycker är läskig är att det är så många som inte anmäler. Det tror jag definitivt urlakar brottets tyngd och känsla av att det finns rättvisa.
Post a Comment