Thursday, November 29, 2007

Have I forgotten to love myself?

Märkligt hur bakisågrenen kan slå så oväntat ibland. Igår var jag på en kul födelsedagsfest med kursare och sen på arty farty technodunk på Uppåt. Det var en trevlig kväll, Hanet kom förbi också. Vi hängde i baren och fick oss lite välbehövligt kvalitetsetshäng. Fortsatte hemma med Bad Religion-nostalgi och knäckemackor. Skippade första föreläsningen men var ändå i plugget ett par timmar. Allt flöt på och bakisheten bekom mig inte. Så plötsligt är jag ensam i läggan och stressen över väldigt olika små saker kickar in och istället för att ta tag i saker lyssnar jag på RHP och vill bara somna bort från alltihopa.

3 comments:

Anonymous said...

Får du Mark Kozelek på hjärnan när du bakisångestar?
Kolla in den här istället. Han
hanterar sin bakfullhet galant.

http://bp1.blogger.com/_k114G5briMc/R0MWTVSfuII/AAAAAAAABCU/afMiT1ZkfXI/s1600-h/vombat.jpg

Anonymous said...

åhhh vilken söt en

Pat said...

Ha ha, ska jobba på att se lika belåten ut nästa gång herr Ågren gör sig påmind.

Relationen Kozelek och bakisångest är en klurig kombination, svårt att veta vad som hönan och vad som är ägget ibland.