Thursday, March 15, 2007

Löjeväckande


Sonics senaste nummer, framsidan iaf, hånler mot mig varje gång jag går in i en pressbyrå eller besöker mitt lokala hemköp. Rubriken: "The Ark, Eviga outsiders" är så befängd att det är löjligt. Ursäkta mig, men att ett band som just vunnit schlagerfestivalen skulle betraktas som en "outsider" whats that all about? Ok, rubriken sattes väl antagligen långt före den händelsen men ändå. Jag har ett eget, ytterst effektivt, sätt att kategorisera svenska artisters "kändiskap". Om min Mamma uttalar sig positivt om en svensk artist och kanske till och med köper deras skiva är de definitivt inga outsiders. Det har i tur och ordning inträffat med Håkan Hellström och Moneybrother efter att de släppt sisådär tre fyra skivor, kämpat sig till en medverkan i Allsång på Skansen och hamnat på Svensktoppen. Ola Salo i The Ark däremot, han omfamnades med en gång. Sonics rubriksättning sammanfattar ganska väl varför jag inte orkar bry mig om svensk musikjournalistik längre. Har tex inte läst "Sveriges musiktidning" på tre år. Vet inte om det var tidningen som blev för tråkig för mig eller om jag blev för tråkig för att orka bry mig. Kanske, kanske skulle reportaget kunna rättfärdiga rubriceringen. Men det kan ärligt talat kvitta, jag vill nämligen inte läsa ett ord till om äckliga The Ark.

När det gäller tidningsläsande har jag förövrigt degenererat till mig själv som 12-åring. Förutom att då och då inhandla, av mig grovt underskattade, Faktum så prenumererar jag på Offside och X-men. 1992 var det Svensk Fotboll och Marvels Mutanter...

3 comments:

Anton från Lugnvik said...

Ha ha. Ja du, men med tanke på att du köpte att vi fick spö av endast två spelare så kanske du förtjänar ett visst narr ändå....

Pat said...

Att vara skicklig i konsten att bära falsk vittnesbörd är knappast något att vara stolt över. Du var dock minst sagt imponerande. Det finns kanske hopp för en politisk bana efter statsvetenskapen?

ellen said...

vad gäller tidningar tycker jag också att faktum är underskattad, det känns jobbigt att man inte kan referera till artiklar man läst i tidningen utan att vara rädd för att folk ska himla med ögonen och tycka att man är en politiskt korrekt hippie som försöker bevisa nåt.

nu var jag på väg att börja tjata om hur mycket jag saknar de tidiga numren av darling men det har nog gjorts till leda vid det här laget...