Mix up?

Hua vilken bakissöndag det här blev då. Och vad är det med Ritz och psykon? Gårdagens störda kille var ju mer av ett irriterande freak än läskig snubbe som ville slåss i och för sig. Men det är fan inte ok att ägna kvällen åt att trakassera vårt sällskap bara för att snubben inte har några egna vänner, patetiskt. Faktum kvarstår dock, två gånger Ritz två gånger psykon. Att Björn blev hotade med spö av en gothtjej var ju iofs kvällens behållning på flera sätt.

Ingen har väl missat vilken härlig norrländsk musikhöst vi haft hoppas jag. Hello Saferide, David Sandström och Frida Hyvönen har alla levererat bra skivor. Det enda som fattas är att den kotlettälskande lyrikgeniet från Lule ska prångla fram en ny fullängdare för att den norrländska musikhösten skall kunna anses vara komplett.

Men alltså Frida Hyvönen, första gången jag hörde Dirty Dancing
trodde jag att den där tonartshöjningen, eller vad det nu kallas, var en passning till dirtysoundtracket. Men efter att ha plöjt igenom hela skivan i spotify utan att hitta låten gav jag upp. Den gode Hanet hade gjort ett lite bättre detektivarbete visade det sig. Låten som jag tänkte på var Unchained Melody med Righteous Brothers. Den låten återfinns dock inte i filmen Dirty Dancing men är med i den där klassiska drejscenen i Ghost. Hur tänkte Frida Hyvönen där? Inte alls eller var det liksom Patrick Swayzefilm som Patrick Swayzefilm?

Unchained Melody med Righteous Brothers:



Dirty Dancing med Frida Hyvönen och Mackan:

Favorit i repris

Jag har ju postat den här förut men kan inte låta bli att göra det igen. Att några grekiska supporters hängivna sång på en basketfinal, gilar ju inte basket överdrivet mycket direkt, har blivit mitt all time favorite youtubeklipp är lite av en gåta. Men när de femtusen panathinaikosfansen sjöng horta magiko i tisdags mot inter var det den största behållningen jag fick av den matchen. Får gåshud varje gång jag tittar på det här klassiska klippet. Någonstans finns det nog en naiv förhoppning om att få uppleva något liknande på östra stå med patronerna.



English translation: It's a magic weed, give me a little bit to taste, to dream of my PAO and shout as far as God: My Panatha, I love you, like heroin, like a hard drug, like hashish, lsd, for you PAO the whole world is stoned, (or: PAO the whole world is high on you), the whole world. My Panatha, my Panatha, I love you, I love you, wherever you may play I will always follow you, I follow you, PAO here, PAO here, PAO there, PAO there, wherever you may play we will always be together, always together.

Snuskordboken, känsliga läsare varnas

När jag var på bokmässan, vilket känns som ett ljusår sen, passade jag på att snika till mig en djävla massa gratistidningar som skänktes bort på slutet. De flesta har legat helt olästa och kommer antagligen göra det tills de hamnar i pappersåtervinningen. En tidning/bok som lyckats fånga mitt intresse är i alla fall Subalterns erotikanummer. Den innehåller en rad texter som behandlar erotik. Det är både regelrätta sexnoveller i varierande kvalitet, bland annat en skriven av Amanda Ooms, men också lyrik, en text om erotik i konstens historia samt en underhållande transkription av Tommy Lees och Pamela Anderssons privata porrfilm. Men det är egentligen inte någon av det skönlitterära, essäerna eller lyriken jag fastnat mest för. Nä, längst ner på varje sida finns ett snusklexikon som gjort att jag känt mig väldigt okunnig inom erotikens område. Definitivt inget som fanns med i sexualundervisningen när jag gick i skolan i alla fall.

Några exempel:
Antropofagi: kannibalism ibland i förbund med sexuell uppfattning.
Autonekrofili: sexuell upphetsning av att fantisera om sig själv som död.
avisodomi: Sexuellt umgänge med fjäderfä och andra fåglar.
Bang zaang: Hårdsex.
Bertopung: gå omkring med oförlöst kåthet.
Blood sports: sexuella övningar där blod ingår t ex att bita varandra eller ha cunnilingus med menstruerande kvinna.
Bug chaser: person som medvetet uppsöker hiv-smittade för spänningen med osäker sex. En sorts rysk roulett.
eremitsex: ok, den kan ni lista ut själva
Erotofonofoli: att bli sexuellt upphetsad vid tanken på att mörda sin partner.
Fallofobi: skräck eller vämjelse vid åsynen av en (erigerad) penis. Fenomenet kan vara en följd av homofobi.
Fobofoli: att bli sexuellt upphetsad vid skräckupplevelser.
Italienaren: handlar om att penetrera armhålan. I det katolska Italien krävs det fantasi för att kringgå förbudet mot samlag utom äktenskapet. Kan vara förortsslang för "samlags-ställning när en kille knullar en tjej och samtidigt håller händerna på sitt eget huvud" samt "när en dvärg knullar en tjej bakifrån!?"

Det finns en uppsjö av liknande benämningar som för mig var helt obekanta innan jag läste lexikonet. Men nu alltså den stora bomben som jag fortfarande inte kan tro på.

Skull fucking el kranieknull: "huvudet rakas och smörjs in med kokosfett, luftslangar stoppas in i näsan, så att partnern kan andas, medan häcken sakta sänks ner över det insmorda huvudet".
Det känns ju spontant som att detta borde vara fysiskt omöjligt men lexikonet refererar till Suzanne Brøgger som tydligen är en hotshot som kartlagt sexuella avvikelser och så.

Riktig vinter, Umeå vs Gbg 1-0

Redan innan jag blir påhoppad på fejan med anklagelser om att Umeå är en etablerat tråkig stad har jag beslutat mig för att försvara björkarnas stad. Visst jag har ställt upp i klagokören och dissat mina vänner som av någon helt obegriplig anledning valt att flytta dit istället för sthlm eller gbg. Att flytta längre norrut ingick aldrig i min tonårsplan där första bästa väg bort från Kramfors greppades desperat. Och så ser det väl fortfarande ut antar jag.

Men, igår slogs jag verkligen av hur mycket jag uppskattar en riktig vinter i jämförelse med det rådande pissvädret som konstant hemsökt götet den senaste månaden. Fem minusgrader och solsken, lite knorr under skorna och jag njuter av varje fotsteg jag tar. Som besökare är staden lagom stor, alla man känner går ut på samma klubb och det goda samtalet står i fokus. Ikväll ska jag på middag hos Jörgen och imorn blir det fest och klubbspelning i goda vänners lag. Det finns en god potential för att det här kan bli höstens bästa helg.

Men å andra sidan, i mars kommer jag nog inte att hålla Umeå före Göteborg. Novemberomgången vinner staden emellertid lätt.

Femton gastar på död mans kista

Motvilligt måste jag erkänna att det spritter till en helt efterbliven känsla av glädje varje gång det rapporteras om de somaliska piraterna. Rent förnuftmässigt vet jag ju att det inte rör sig om pirater á la Kapten Blod och det inte är någon särskilt stabil grund att bygga ett samhälle på lösensummor. Dessutom är de miljöpåföljder som en sänkt oljetanker skulle innebära eller de tänkbara nya reserutterna som kan krävas för att undvika piraterna enbart av miljömässig negativ karaktär.

Men Somalia alltså, själva definitionen av ett U-land med en obefintlig infrastruktur där varje form av normal ekonomisk verksamhet har varit omöjlig sen statens kollaps i början på nittiotalet. Inget annat land har i modern tid drabbats av ett liknande sammanbrott sedan 1991, vad fan ska dom göra liksom? Trots att jag vet att det är fel kan jag därför inte låta bli att njuta lite varje gång deras pirater visar långfingret åt omvärlden och kidnappar ännu en lyx-yacht, eller oljetanker. De somaliska piraterna har helt enkelt blivit mitt senaste guilty pleasure.

Det hela har har kanske en så trivial förklaring som att jag fallit för medias så uppenbart manipulerande språkbruk. Svårt för en piratnörd som mig att inte romantisera dem då de kallas för just "pirater" eller "sjörövare". Det bästa av allt måste ju ändå vara att regionhuvudstaden Eyl kallas för "piratnäste", helt underbart.

Övervakning

Jag gillar övervakningsfunktionen med bloggers nya listsystem. På så vis får blögaren stå vid skammens påle på ett synnerligen markant vis. Annars ser jag fram emot den stundande helgen i Umijo med tillförsikt. Gbg-helgen som gick var förvisso väldigt charmant med middagsbjudning x 2 och efterlängtad fysisk aktivitet. Känner mig närmare en sund själ i en hyfsat sund kropp.

Men när jag inte kan tänka mig en mer fulländad utekväll än att glufsa panerad ost i den här staden är det nog dags att testa nattlivsutbudet någon annanstans trots allt.

C-ch-ch-ch-changes i K-K-K-K-Kramfors

Det är med sorg i hjärtat jag läser att Tolles grill ska stänga för gott. Att Kramfors nya resecentrum är det största som hänt staden sen kurredoren och att en del uppoffringar skulle krävas för att genomföra projektet må vara hänt. Men Tolles borde ha blivit k-märkt vid det här laget. Nog för att Tolle själv kastade in handuken för ganska länge sen. Men grillen är för mig ändå ett monument över vad Kramfors står för. Ställen som serverar tradar-tuttar kommer alltid ha en speciell plats i mitt snabbmatshjärta. Tolle var på sin tid själva arketypen av en jovialisk och fryntlig gatuköksgubbe vars själva uppenbarelse var ett bevis på att de serverade det göttigaste moset i stan. Minns att jag som riktigt liten knodd var otroligt imponerad över att han visste vad jag hette. Det förklarades senare med att det stod "Patrik" på min toppluva, det lämnade ändå ett tryggt intryck. Dessutom hade de alltid de bästa arkadspelen vilket ska premieras.

När jag intervjuade Nicke Sjödins son för några somrar sen sa han något i stil med att "han hade sin bas i Uppsala men sitt hjärta i Ångermanland." Då tyckte jag det lät pretentiöst och lite löjligt. Men idag kan jag nog skriva under på det där uttalandet trots allt, fast min bas för närvarande är Götet då.

Nåja, Sylos lär ju ta Dollar Store till nya höjder i alla fall. Alltid något

Det nya?

HoffSpace kommer att bli större än både facebook och myspace tillsammans, så måste det bli. Kom ihåg vart ni hörde det först.

Tror att jag i min enfald skrev att jag gillar hösten i gbg för någon månad sen. Det där är ju en sanning i modifikation. De senaste dagarna har jag knappt lämnat min lägenhet på grund av det sjukt deppiga vädret. Dagens badmintonsspelande med Mörn var nödvändig för min fortsatta existens kändes det som, eller i alla fall bastubadandet efteråt.

Nä, november kan dra något gammalt över sig i vanlig ordning. Det enda som värmer är att alla serier man någonsin följt kört igång igen. Höstens mest positiva uppryckningar står FNL och Entourage för. Mad Men håller klassen också.

Dom tuffa kusinerna

När jag var grabb var två av mina kusiner stora förebilder på avstånd. Att jag inte träffade dom så ofta bidrog nog till deras hjältestatus. De var ganska mycket äldre och hann börja med allt tufft innan jag ens fattat att det var ballt. De hade Star Wars-gubbarna, skateboards, ramboknivar och långt hår som jag också ville ha, fast inte förstod förrän några år senare. Ett av mina gladaste barndomsminnen någonsin var den julafton när jag fick ärva kusinernas Star Wars-prylar. Jag var råinne på Han Solo och gänget men var lite efter min tid, leksakerna hade slutat säljas och det var He-Man för hela slanten. Men då på julafton fick jag världens största paket, minns jag det som iaf, innehållandes Millenium Falcon, Bobba Fetts skepp och hur många gubbar som helst. Den lyckan var helt obeskrivlig, dom där leksakerna fanns ju inte längre. Sjukt stort var det.

Var alltid sur över att jag växte upp i skogen där närmaste asfalterade skatebara yta fanns på Sandö. Hade nästan glömt bort hur stor min idoldyrkan var innan jag hittade den här bilden på fejan.

Livsnjutaren

Jag har vid ett flertal tillfällen klargjort min åsikt i frågan hund vs katt, och kategoriskt ställt mig på hundens sida som det överlägsna husdjuret. När syrran ringde i morse och berättade att Tasse gått bort var jag beredd att omvärdera den där åsikten. Ingen regel utan undantag heter det ju. Och när det gäller katter var det Tasse som var mitt undantag. Han var en extremt lojal, charmig och mysig individ för att komma från det annars så opålitliga kattsläktet. En mästare i konsten att njuta av livets goda och en trogen tv-tittande kompanjon i 16 år. Vet inte hur många mornar jag vaknat av att han stått på mitt bröst och med en experts precission skallat mig lagom hårt. Det kommer onekligen finnas ett stort tomrum nästa gång jag kommer hem till mamma på Svanö.

Det känns lite löjligt att vara så ledsen över en katts bortgång. Men tanken på att det var så olyckliga omständigheter som ledde till hans bortgång gör det extra svårt att skaka den plufsiga krabaten ur mina tankar idag.

Tack för allt Tasse, vila i frid.

Angående presidentvalet

Det har rapporterats så sjukt mycket inför presidentvalet de senaste två åren att man liksom nästan glömt bort hela grejen de senaste veckorna. Jag har egentligen bara en fråga, ändras reglerna till neger och president om Obama vinner inatt? Eller?..

Kan bli en jobbig omställning för alla högstadieungdomar på landets skolor imorgon i så fall.